Människans gener har kartlagts de senaste åren (HUGO-projektet). Nu följer en kartläggning av samtliga proteiner. Tv-programmet Vetenskapens värld berättade i veckan om Mathias Uhléns forskning på KTH i Stockholm, där hans forskargrupp inom fyra år ska kartlägga människans drygt 20 300 proteiner. Om inte förr så har väl ordet protein nu på allvar tagit steget ut i allmänspråket. Möjligen har de myckna diskussionerna om hälsosam kost bidragit ännu mer till att protein har blivit ett gångbart ord. Hur som helst kanske vi kan slippa höra talas om äggviteämnen i fortsättningen.
Vilken bild ger ordet äggviteämne av proteiner?
Ordet äggviteämne har länge använts som ett vardagligare ord än protein, ursprungligen för att tidig forskning på proteiner gjordes på hönsäggvita. Jag antar många som använder ordet i dag tänker att det är lättare att förstå. Frågan är om det är det, och vad människor utan särskilda kunskaper i kemi får för uppfattning om proteiner när de hör ordet äggviteämne.
Ordet protein kommer från grekiskans protos, som betyder ”först” eller ”främst”. Till detta har den för kemiska benämningar vanliga ändelsen -in lagts.
Sedan jag själv började förstå vad proteiner är, hur många och hur fantastiska de är har jag tyckt att ordet äggviteämne mest är vilseledande.
Fram för ökade kunskaper om proteiner, och fram för ordet protein!
