Vi är människor och vi lever i ett samhälle. Allt vi gör och säger gör vi mot bakgrund av annat som gjorts och sagts tidigare, och allt vi gör och säger blir en del av bakgrunden för framtida handlingar och uttalanden. Hur vi tänker om saker och hur vi uttrycker oss hänger samman med hur vi själva och andra har tänkt och uttryckt oss tidigare och med hur vi själva och andra kommer att uttrycka oss i framtiden.
Medveten och omedveten kommunikation
Ett annat faktum är att vi kommunicerar ständigt, både medvetet och omedvetet. Även när vi är tysta kommunicerar vi något.
En skriven text kommunicerar också både medvetet och omedvetet. Information, roller, attityder, önskningar, uppmaningar, påverkan. Hur vi formulerar oss beror på faktorer inom oss och utanför oss, och hur det skrivna uppfattas beror på omständigheter utanför och inom läsaren.
Varje text bär spår av texter och tankar
I en text kan man oftast utläsa spår av andra texter och av olika sätt att tänka och se på världen. Inom språkvetenskapen kallas det här, att texter för ett slags samtal med varandra, för intertextualitet. Även det som inte står i en text är intressant. Det är ofta sådant som tas för givet, och även det visar på relationer till andra texter eller sätt att tänka.
En annan aspekt är att man kan skönja olika typer av röster i texten, som talar till läsaren med olika attityder eller syften. En och samma text kan vilja ge råd, sälja något och kanske bygga en positiv relation med läsaren.
Vad kan jag vinna på textanalys?
Med språkvetenskapliga redskap (inom det som kallas diskursanalys) kan man blottlägga vad en text kommunicerar, både det som är uppenbart och det som är mer svårfångat. Kommunicerar texten den världsbild jag står för? Framstår jag på det sätt jag vill? Skapar texten den relation till läsarna som jag vill att den ska? Om något svar är nej kan man utifrån sin nyvunna kunskap skriva om texten. Då har man medvetet valt vad man vill kommunicera.
